Article 12

När det gäller action och postapokalyptiska filmer som handlar om båtar, båtliv och havet i största allmänhet är utbudet ytterst begränsat. Det finns dock en film som står ut på många sätt då den skapade en enorm debatt på 90-talet och av många sågs som en ren flopp. Den har dock en självklar plats som en oslipad och ovanlig diamant i båtfilmsgenren.

Filmen “Waterworld” kom 1995 och handlingen återger en sargad framtid där vatten täcker hela jordklotet efter att polarisarna smält. Människor tvingas nu leva i en vattenvärld som styrs av laglösa. Den postapokalyptiska miljön är påtaglig och likheterna med Mad Max är slående med den betydande skillnaden att denna film nästan uteslutande utspelar sig på vattnet.

I denna värld av hopplöshet där överlevarna till största del bor på atoller och förfallna båtar byggda av drivved och flytande bråte lever ensamvargen Mariner. Han är van att klara sig själv ombord på sin farkost och trivs med det när han en dag räddar en kvinna och hennes dotter undan ett girigt piratgäng som är på jakt efter ledtrådar till legenden om det förlovade landet “Dry Land”. Det visar sig att flickan Enola bär själva kartan på sin rygg.